BODEGUERO XXII och våran resa ihop del 1
2002 köpte vi våran första P.R.E. avelshingst men det var faktiskt inte Bodeguero...
Mamma och Pappa hade varit nere i Tyskland och valt ut en annan hingst men strax efteråt så slog han upp ett fult sår som behövde sys och då kunde vi såklart inte köra och hämta honom så han fick stå kvar tills det läkt ut. Mamma ville åka och titta till honom under tiden och när hon var där så berättar H att de precis fått in en fantastisk 8-årig hingst som kan ALLT och att han var så underbar att rida så att mamma var tvungen att prova honom och det kunde hon inte tacka nej till...
Och denne hingst var såklart vår käre Bodeguero, det var kärlek vid första passagen för mamma, (Bodegueros passage är helt otrolig).
Bodeguero 8 år i Tyskland;
Men nästa steg var lite svårare, vi hade precis köpt en hingst men kunde mamma verkligen blunda för chansen till att köpa sin drömhäst.
Någon vecka senare skadade sig våran halvblodshingst, Eloge, sig så illa att han var tvungen att somna in och allt annat lades på hyllan tills vi fick ett samtal från H att ett par österrikare varit och tittat på Bodeguero och erbjudit dubbla priset för honom när de fått reda på att vi hade "första tjing". Och tack vare försäkringspengarna från Eloge hade vi möjligheten att köpa Bodeguero, det måste väl vara ödet?!
Mamma hade mycket grundarbete och "lära känna" arbete med Boddan, han var 8 år och kunde alla Grand Prix rörelser och så gott som alla skolor ovan mark, (alla jag känner till), så när han inte förstod gjorde han allt han kunde för NÅGOT måste ju vara rätt ;)
Men när de väl lärt känna varann så gick det jättebra och de startade en tävling ihop vilket resulterade i 2 segrar på över 70%.
Och de satsade på att komma upp i de höga klasserna men tyvärr så blev mamma mycket sjuk vilket gjorde att Bodeguero blev stående i flera år och deras planer blev krossade.
Mamma och Bodeguero;
När jag red Bodeguero för första gången så resulterade det i en förbannad tonåring, Bodeguero förstod inte alls vad mina hjälper betydde så i skritten gjorde han 10!! varv i spansk skritt, i traven gjorde han bara travökningar och galopp blev det aldrig någon för jag klarade inte av att hålla ihop den... Så efter det ville jag ALDRIG mer rida Bodeguero!
När jag var 15 år så gav jag Boddan en ny chans och med lite mer kroppskontroll så gick det mycket bättre och vi började åka på några små tävlingar ihop.
Första tävlingarna ihop;
Bilder från vårt första år ihop, 2006;
I början av 2007 började saker hända och vi började bli ett riktigt bra team och i mars gjorde vi våran debut i MSV B.
I maj fick vi vår första placering ihop!
En fjärdeplacering i en LA:6 i Björbäck;
I juli fick vi vårt första SM-kval i en MSV B:3a i Båstad;
Jag lovade mamma att nästa år SKULLE vi till SM.
2007 innehöll även mycket bus;
Vi hårdtränade under hösten för att kunna fullfölja nästa års plan;
2008 till idag kommer snart...
Kommentarer
Trackback